Höstgarnet

Igår hittade jag en kattleksak i form av en rödvit mus som låter lite när man skakar på den i fickan på mina nya byxor.
Till saken hör att jag inte har nån katt närmare än 80 mil bort som jag kan skylla på. Och jo, den lilla musen låg här nånstans vet jag, fast jag visste inte var, och jag vet definitivt inte hur den kommit ner i min byxficka, kanske håler jag på att bli galen, kanske är jag det redan. Jag skrattade då en kvart åt mig själv, eller mer.

Fast du skrattar inte. Hmm. Pinsam tystnad.
Vädret. Vädret kan man ju prata om. Tok vad det blåser. Cykla i motvind är inte enkelt, och får man den i sidan blåser man nästan ikull. Idag alltså. Sen får man den i ryggen (vinden är väldigt obeslutsam) och cyklar nästan på saker för inte hinner man varken bromsa eller svänga.

Nej nåt riktigt ska man väl skriva också. Jag har lagt ett garn i öglor, väldigt vackra öglor. Tog en pinne till hjälp. Och jag höll på ganksa länge också. Men fint blev det. Väldigt höstigt, med grönbrunrött garn från Malabrigo (om jag vann på triss skulle jag fylla mitt badkar med deras garn och sen aldrig kliva upp).

Nu ligger mitt största problem i vad jag ska göra av den. När använder man en spetssjal? Den är ju för fin, och kanske för skör, för skolan, men inte riktigt fin nog när man ska klä upp sig. Eller fin nog, men passar sig som inte. Inte har jag behövt nån förr heller. Vi får se vad den blir av.  Och ja, bilden är överexponerad.
Men nu ska jag återgå till vardagslunk i form av nudlar och föreläsningsanteckningar.
/Krikka