Jag tog en paus i mina studier och tog en sväng på stan i fredags. När jag gick in i en garnaffär fann jag detta garn
Det var så stort att jag inte kunde låta bli att köpa det. Mjukt och fluffigt var det också, och jag har ett stickmönster som är gjort för det garnet som jag tänkte sticka. 350grams nystan och det är nedsatt pris 137kr.
Här är en jämförelse med det andra garnet som jag köpte som kom i ett normalstort 50grams nystan.
Under veckan har jag även lagt ut saker på tradera för första gången. Det är en nålbunden mössa och ett par nålbundna halvvantar i växtfärgat ullgarn. Bjud gärna på dem, jag hoppas att de kan glädja någon. http://www.tradera.com/auktioner/R.Mörk
/Rebecca
söndag 31 oktober 2010
söndag 24 oktober 2010
Folkdans och ylleludd
Igår var oktoberstämma på UKK som självklart bevistades. Och alla var verkligen där. Alla söta folksångare, den där studievägledaren på pollaks, knivbyggaren, ptippade norrlandskocken, killarna från garizim, dansfolket, hon som broderar, en karl med ett fint skägg och killen jag aldrig riktigt kommer ihåg vad han heter fast jag egentligen vet. Hela stan liksom. Och vi dansade fötterna av oss i polska, schottis och vi lekte valsdansare. Det var ett bra kalas.
Fast först sjöng jag, nu kommer jag int ihåg vad mer än en sång som linne gillade på giftasvisemelodi om att ge bort någon annans handskar.
Men veckans hantverkade ska väl också avhandlas och egentligt finns inte mycket att säga. Jag har letat islandsmönster till min nya ylletröja, mer ylleporr åt folket, men har inte kunnat bestämma villken jag vill ha. Nu är beslutet fattat och den blir en tröja i lin, helt utan nån jävla pretto mönsterstickning. Yllotyll har stängt på söndagar så jag får vara göralös en dag till. En göralös grej jag gjorde i måndags, fast det var nog fler dagar, men inte minns jag vilka, var att repa upp den där gula sjalen i malabrigo, som stickades förra hösten. Den var lite för stor och användes mycket för lite. Jag började helt enkelt om med färre maskor. Man skulle kunna kalla den för den ensidiga sjalen, inte för att den är tråkig utan för att den bara har en sida. Och bara en kant. Fundera på den du!
Nackdelen är ju nuförståss att alla andra bär lejongula sjalar utanpå svarta höstjackor, varpå den nog får ligga kvar på hyllan ett tag till. När jag remsade fylldes mitt rum med gult ludd. Överallt gyllene ludd. Säkert ett halvkilo. Men ta det bara lugnt, här går inget ludd till spillo, jag har stoppat det i naveln för säkert förvar.
Skaaol!
Fast först sjöng jag, nu kommer jag int ihåg vad mer än en sång som linne gillade på giftasvisemelodi om att ge bort någon annans handskar.
Men veckans hantverkade ska väl också avhandlas och egentligt finns inte mycket att säga. Jag har letat islandsmönster till min nya ylletröja, mer ylleporr åt folket, men har inte kunnat bestämma villken jag vill ha. Nu är beslutet fattat och den blir en tröja i lin, helt utan nån jävla pretto mönsterstickning. Yllotyll har stängt på söndagar så jag får vara göralös en dag till. En göralös grej jag gjorde i måndags, fast det var nog fler dagar, men inte minns jag vilka, var att repa upp den där gula sjalen i malabrigo, som stickades förra hösten. Den var lite för stor och användes mycket för lite. Jag började helt enkelt om med färre maskor. Man skulle kunna kalla den för den ensidiga sjalen, inte för att den är tråkig utan för att den bara har en sida. Och bara en kant. Fundera på den du!
Nackdelen är ju nuförståss att alla andra bär lejongula sjalar utanpå svarta höstjackor, varpå den nog får ligga kvar på hyllan ett tag till. När jag remsade fylldes mitt rum med gult ludd. Överallt gyllene ludd. Säkert ett halvkilo. Men ta det bara lugnt, här går inget ludd till spillo, jag har stoppat det i naveln för säkert förvar.
Skaaol!
torsdag 21 oktober 2010
Halstub och mössa
Jag hittade detta mönster på www.garnstudion.se där de har många fina gratis stick och virkmönster. Denna stickning är en sak som fungerar som en halsduk men även går att fälla upp som en huva när det blir kallare. Är det så kallt ute att jag behöver ta mössa? Äh jag tar min nya halstub istället ;). Det fungerade i någon vecka men sedan blev det kallare och behovet av mössa blev otvivelaktigt här i Umeå. Då stickade jag mig en matchande mössa också.
Halstub:
Garnet som enligt mönstret skulle användas var Drops Polaris. Det är ett tjockt ullgarn och eftersom att jag redan hade ett annat tjock mjukt ullgarn hemma bestämde jag mig för att använda det istället.Garnet jag använde var ett rött lovikka från Garngrosisten som jag köpt billigt på Tradera. Detta lovikkagarn är helt klart ett nytt favoritgarn, det är mjukare än lovikkan från järbo och hållbarare än lovikkan från mojärv. Det gick åt 200gram av detta garn då det är något tunnare än polaris som det enligt mönstret skulle ha gått åt 300 gram av. Ett tips är att kolla hur många meter garn det är på härvan när du räknar ut hur mycket man behöver för ett visst mönster när man inte använder originalgarnet. Dock ska man veta att väljer man som jag ett lite tunnare garn utan att gå ner i stickor, så blir det lite glesare.
Tekniken är mosstickning (varannan rät och varannan avig maska, alltid rät ovanpå avig och avig ovanpå rät). Stickorna var rundstickor storlek 15 och då garnet var så tjockt blev denna halsvärmare klar ovanligt fort. Jag började stick på Söndag förmiddag och innan jag gick och lade mig var den klar.
Mössa
I samma stickbeskrivning fanns en mössa, jag följde beskrivningen med samma undantag som ovan dvs en annan garnkvalitet. Då min halstub var röd kändes det lite för mycket med en röd mössa och svart kändes lite väl hårt så det fick bli koksgrått. Även mössan gick riktigt fort att göra, det tog två kvällar.
Det är så här det ska vara att sticka: enkelt, roligt och ge ett resultat man är nöjd med.
Halstub:
Garnet som enligt mönstret skulle användas var Drops Polaris. Det är ett tjockt ullgarn och eftersom att jag redan hade ett annat tjock mjukt ullgarn hemma bestämde jag mig för att använda det istället.Garnet jag använde var ett rött lovikka från Garngrosisten som jag köpt billigt på Tradera. Detta lovikkagarn är helt klart ett nytt favoritgarn, det är mjukare än lovikkan från järbo och hållbarare än lovikkan från mojärv. Det gick åt 200gram av detta garn då det är något tunnare än polaris som det enligt mönstret skulle ha gått åt 300 gram av. Ett tips är att kolla hur många meter garn det är på härvan när du räknar ut hur mycket man behöver för ett visst mönster när man inte använder originalgarnet. Dock ska man veta att väljer man som jag ett lite tunnare garn utan att gå ner i stickor, så blir det lite glesare.
Tekniken är mosstickning (varannan rät och varannan avig maska, alltid rät ovanpå avig och avig ovanpå rät). Stickorna var rundstickor storlek 15 och då garnet var så tjockt blev denna halsvärmare klar ovanligt fort. Jag började stick på Söndag förmiddag och innan jag gick och lade mig var den klar.
Mössa
I samma stickbeskrivning fanns en mössa, jag följde beskrivningen med samma undantag som ovan dvs en annan garnkvalitet. Då min halstub var röd kändes det lite för mycket med en röd mössa och svart kändes lite väl hårt så det fick bli koksgrått. Även mössan gick riktigt fort att göra, det tog två kvällar.
Det är så här det ska vara att sticka: enkelt, roligt och ge ett resultat man är nöjd med.
söndag 17 oktober 2010
Bussåkning
Jag har nyss kommit hem efter några trevliga dagar i Stockholm på studieresa. Till och från Stockholm åkte vi buss och som vi alla vet är bussar till för att vi ska ha många timmar på oss att hantverka med gott samvete. Därför vill jag nu publicera ett inlägg med lite tips för dig som hantverkar på bussar eller har tänkt börja med det.
Att tänka på
Mitt favoritbusshantverk är nålbindning. Det är lätt att ta med sig eftersom att man bara behöver ett garnnystan och en nål, man riskerar inte att tappa några maskor och jag får en chans att sprida kunskap om ett relativt ovanligt hantverk. Både min underklänning och min undertunika är sydda på bussresor till Tyskland. I de fallen klippte jag ut bitarna innan vi åkte och sydde ihop dem och fällde sömmarna på bussen.
Ha en trevlig resa
/Rebecca
Att tänka på
- Se till att ha med dig allt, det är mycket sällan dina medpassagerare har med sig sax, nål eller vad annat du har glömt. Det händer dock, ett stort tack till människor som lånat ut sin utrustning när jag har glömt min egen.
- Det är stor chans att det sitter en människa bredvid dig, det försvårar för ganska många typer av hantverk. Förutom stenhuggning kan även täljning och stickning leda till problem.
- Om du stickar: använd rundstickor. Du vill inte peta på din granne för mycket med baksidan av stickan och dessutom är det mindre risk för tappande av maskor när stickningen ligger i packningen.
- Ta alltid med dig lite mer pyssel än du tror att du behöver, bussen brukar stanna vid bensinmackar, inte garnaffärer.
- Skräpa inte ner, någon annan städar bussen.
- Var beredd att svara på alla möjliga frågor om vad du gör, människor är nyfikna.
- Ska du sy så är det en stor fördel att ha klippt ut bitarna i förväg.
Mitt favoritbusshantverk är nålbindning. Det är lätt att ta med sig eftersom att man bara behöver ett garnnystan och en nål, man riskerar inte att tappa några maskor och jag får en chans att sprida kunskap om ett relativt ovanligt hantverk. Både min underklänning och min undertunika är sydda på bussresor till Tyskland. I de fallen klippte jag ut bitarna innan vi åkte och sydde ihop dem och fällde sömmarna på bussen.
Ha en trevlig resa
/Rebecca
torsdag 14 oktober 2010
Höstgarnet
Igår hittade jag en kattleksak i form av en rödvit mus som låter lite när man skakar på den i fickan på mina nya byxor.
Till saken hör att jag inte har nån katt närmare än 80 mil bort som jag kan skylla på. Och jo, den lilla musen låg här nånstans vet jag, fast jag visste inte var, och jag vet definitivt inte hur den kommit ner i min byxficka, kanske håler jag på att bli galen, kanske är jag det redan. Jag skrattade då en kvart åt mig själv, eller mer.
Fast du skrattar inte. Hmm. Pinsam tystnad.
Vädret. Vädret kan man ju prata om. Tok vad det blåser. Cykla i motvind är inte enkelt, och får man den i sidan blåser man nästan ikull. Idag alltså. Sen får man den i ryggen (vinden är väldigt obeslutsam) och cyklar nästan på saker för inte hinner man varken bromsa eller svänga.
Nej nåt riktigt ska man väl skriva också. Jag har lagt ett garn i öglor, väldigt vackra öglor. Tog en pinne till hjälp. Och jag höll på ganksa länge också. Men fint blev det. Väldigt höstigt, med grönbrunrött garn från Malabrigo (om jag vann på triss skulle jag fylla mitt badkar med deras garn och sen aldrig kliva upp).
Nu ligger mitt största problem i vad jag ska göra av den. När använder man en spetssjal? Den är ju för fin, och kanske för skör, för skolan, men inte riktigt fin nog när man ska klä upp sig. Eller fin nog, men passar sig som inte. Inte har jag behövt nån förr heller. Vi får se vad den blir av. Och ja, bilden är överexponerad.
Men nu ska jag återgå till vardagslunk i form av nudlar och föreläsningsanteckningar.
/Krikka
Till saken hör att jag inte har nån katt närmare än 80 mil bort som jag kan skylla på. Och jo, den lilla musen låg här nånstans vet jag, fast jag visste inte var, och jag vet definitivt inte hur den kommit ner i min byxficka, kanske håler jag på att bli galen, kanske är jag det redan. Jag skrattade då en kvart åt mig själv, eller mer.
Fast du skrattar inte. Hmm. Pinsam tystnad.
Vädret. Vädret kan man ju prata om. Tok vad det blåser. Cykla i motvind är inte enkelt, och får man den i sidan blåser man nästan ikull. Idag alltså. Sen får man den i ryggen (vinden är väldigt obeslutsam) och cyklar nästan på saker för inte hinner man varken bromsa eller svänga.
Nej nåt riktigt ska man väl skriva också. Jag har lagt ett garn i öglor, väldigt vackra öglor. Tog en pinne till hjälp. Och jag höll på ganksa länge också. Men fint blev det. Väldigt höstigt, med grönbrunrött garn från Malabrigo (om jag vann på triss skulle jag fylla mitt badkar med deras garn och sen aldrig kliva upp).
Nu ligger mitt största problem i vad jag ska göra av den. När använder man en spetssjal? Den är ju för fin, och kanske för skör, för skolan, men inte riktigt fin nog när man ska klä upp sig. Eller fin nog, men passar sig som inte. Inte har jag behövt nån förr heller. Vi får se vad den blir av. Och ja, bilden är överexponerad.
Men nu ska jag återgå till vardagslunk i form av nudlar och föreläsningsanteckningar.
/Krikka
tisdag 12 oktober 2010
Presentation
Becky det är jag det, och jag bor i Umeå med min sambo. Jag läser sjunde terminen på Juristprogrammet till vardags och på min fritid spelar jag trombon och pysslar. Jag är född och uppvuxen i Skellefteå och hoppas på att kunna flytta längre norrut i framtiden.
Vad kan jag då förväntas skriva om?
Historiska kläder av olika slag kommer att tillverkas och skrivas om här, vikingatiden är mitt primära intresseområde. Det kan även hända att jag syr andra saker än medeltidskläder. Jag tillverkar även saker av garn såsom nålbundna sockar och vantar och stickar halsdukar och sjalar. Vissa trähantverk kan även tänkas dyka upp när jag har besökt snickeriet i Tällberg och i vinter tänkte jag börja med läderhantverk.
Och Kikki då? Ja, det är en mystiskt typ som bor i ett laglöst land som heter Uppland. Där lär hon sig saker, mest om etanal, men även smittskyddslagen och ugglor. Hon har dille på ugglor, och Mr Darcy. Det hantverkas i olika form, stickas för mycket och smids för litet. Det är inte allt man hinner med mellan jobb och skola.
Och ofta längtas det tillbaka till norrland. Till blåbärsskogen och fårhagen och hästryggen. och till fina sågen i snickerit.
Men som hon alltid brukar säga "Man får snickra i soffan. Så länge inte mamma är hemma."
Vad kan jag då förväntas skriva om?
Historiska kläder av olika slag kommer att tillverkas och skrivas om här, vikingatiden är mitt primära intresseområde. Det kan även hända att jag syr andra saker än medeltidskläder. Jag tillverkar även saker av garn såsom nålbundna sockar och vantar och stickar halsdukar och sjalar. Vissa trähantverk kan även tänkas dyka upp när jag har besökt snickeriet i Tällberg och i vinter tänkte jag börja med läderhantverk.
Och Kikki då? Ja, det är en mystiskt typ som bor i ett laglöst land som heter Uppland. Där lär hon sig saker, mest om etanal, men även smittskyddslagen och ugglor. Hon har dille på ugglor, och Mr Darcy. Det hantverkas i olika form, stickas för mycket och smids för litet. Det är inte allt man hinner med mellan jobb och skola.
Och ofta längtas det tillbaka till norrland. Till blåbärsskogen och fårhagen och hästryggen. och till fina sågen i snickerit.
Men som hon alltid brukar säga "Man får snickra i soffan. Så länge inte mamma är hemma."
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)